V, fildelning & upphovsrätt


Utdrag ur förslaget om digitala bibliotek
15 september 2009, 8:53
Filed under: Uncategorized

Det börjar så sakteliga bli dags att släppa förslaget till digitala bibliotek. Det här är ett kort utdrag ur texten som sammanfattar några av våra utgångspunkter.

Någon gång skulle det vara kul att sammanställa statistiken kring kulturekonomins utveckling lite mer ordentligt: kunna ställa upp olika branscher och försäljningsformer bredvid varandra i jämförbara siffror. En sån argumentation skulle kanske en gång för alla kunna blåsa bort den mytbildning som får t ex Göteborgsposten att utgå från att DVD-försäljningen rasat.

Micke

Vad har egentligen hänt med kulturekonomin?

En stor del av kulturen i Sverige finansieras gemensamt. Kulturrådet uppskattar hushållens kulturutgifter år 2007 till 34 miljarder kronor, exklusive teknisk utrustning. Av de pengarna går 12 miljarder till TV-avgifter, inklusive kabel- och satellit-TV. De offentliga kulturutgifterna uppgick samma år till 22 miljarder kronor.

Det är å ena sidan mycket jämfört med de branscher som påverkas av hemkopieringen. Skivförsäljningen omsätter t ex 0,8 miljarder kronor, SF Bio omsätter 1 miljard kronor, och då stannar dessutom i grova drag hälften av de inkomsterna i distributionsleden. Det är å andra sidan lite jämfört med ekonomin i stort. Kulturutgifterna utgör bara 1-2 procent av de totala offentliga utgifterna. De 300 miljoner vi föreslår är alltså en mycket liten justering av statens budget, men räcker ändå till en tydlig förstärkning av film- och musikekonomin.

Poängen är inte att ”ersätta branschens förluster av fildelningen”. Det finns ingen enkel koppling mellan den ökande kopieringen och förändringarna i kulturekonomin.

  • Försäljningen av CD-skivor har halverats på fem år, men konsertintäkterna har ökat. Beror båda de effekterna på fildelningsnätverken? Eller hänger det på den billigare produktionstekniken? Större konkurrenskraft för små band som sprider sin musik gratis skulle kunna förklara samma fenomen.
  • Filmbranschens ekonomi har varit stabil de senaste tio åren, liksom antalet nya svenska filmer som haft premiär. Å andra sidan, filmproduktionen kanske hade ökat dramatiskt om det inte hade varit för hemkopieringen?
  • Försäljningen av tv-­ och datorspel slog rekord förra året med en omsättning på 2,3 miljarder kronor. Är det de medieutgifterna som konkurrerar ut musik och film? Räcker deras stigande omsättningen verkligen för att säga att spelbranschen inte förlorar på hemkopieringen?

Vi kan bara spekulera i hur kulturekonomin skulle ha sett ut utan fildelningsnätverken, och det är inte särskilt intressant. Fildelningen är här för att stanna. Vi som är positiva till det har för det mesta ganska stora förhoppningar på att det ska utvecklas nya affärsmodeller, men ingen kan i förväg veta vad ett fullskaligt genomslag för fri kulturspridning skulle leda till.

Vad vi däremot kan veta är vad vi vill. Vänsterpartiet har som målsättning att fler ska arbeta på heltid med film, musik och datorspel – helt enkelt för att vi tycker att det skulle vara ett bättre samhälle.

Annonser


Lund bygger OneSwarm
13 september 2009, 12:57
Filed under: Uncategorized

Studentföreningar i Lund bygger OneSwarm-community:

Vi anser att det är en självklar rättighet för medborgare att kunna dela information och data med varandra utan övervakning från myndigheter och företag. Därför vill vi hjälpa studenter vid Lunds Universitet att kunna fildela säkrare. […]
Gröna Studenter Lund
Lunds Socialdemokratiska Studentklubb
Piratstudenterna Lund
Studentföreningen Ateneum
Vänsterns Studentförbund Lund

Fint! OneSwarm blev betydligt enklare att bygga nätverk med i den senaste versionen, och enligt ryktet ska version 0.7 rocka ännu mer.

Aron Mathiasson tipsade mig för övrigt om en bra artikel om att släppa väderleksinformation fri. Go Norge!

Micke



APB pratar bibliotek
28 augusti 2009, 7:29
Filed under: Uncategorized

Från en DN-intervju med anledning av att polisen anhållit en fildelare:

– Servern som har beslagtagits kan man likna vid ett bibliotek och den anhållne mannen vid bibliotekarien , säger Henrik Pontén på Antipiratbyrån.

Kul det där – bibliotek är ju inte olagliga. Vem som helst kan driva ett privat bibliotek med vilka böcker som helst, utan att betala biblioteksersättning. Vi löste det där med att ordna offentliga bibliotek också, där det utgår biblioteksersättning.

Vi hade förstås kunnat låta polisen storma in hos människor och beslagta deras bibliotek istället. Hade det varit svaret på Författarförbundets begäran på 1930-talet om att göra något åt den fria utlåningen, hur hade det sett ut i vår historieskrivning idag?

Nedan en liten text om hur det gick istället.

Micke

Biblioteksersättningens tillkomst

Biblioteksersättningen kom till efter påtryckningar från författarna, som menade att den fria biblioteksutlåningen minskade deras försäljningsinkomster. De krävde att den som ville låna hem böcker från ett bibliotek borde vara tvungen att köpa ett årskort. Inkomsterna därifrån skulle gå till upphovsmännen.

En statlig utredning som gjordes i frågan kom 1935 fram till att författarna inte hade något juridiskt stöd för sina krav. Utredarna skrev: ”visserligen kan det icke bindande bevisas, att gratisutlåningen skadar författarens marknad på bokhandelns område, men motsatsen kan icke heller bindande bevisas” . De kom fram till att det fanns enklare sätt att nå det mål författarna ville åt, förbättrade inkomster, utan att det krävdes en stor förvaltnings- och kontrollapparat. Avgifter på biblioteken skulle också motverka målet om folkbildning. Även Svenska Författarförbundets representant i utredningen, Marika Stiernstedt, övertygades om att avgiftsvägen var oframkomlig.

Efter kriget tillsattes en ny utredning, som blev klar 1952. Den kom fram till att det bästa stödet åt författarna på sikt var att öka allmänhetens läsintresse. Samtidigt infördes början till dagens biblioteksersättningsssystem, som i det stora hela är sig likt fortfarande idag. Många författare förespråkade dock fortfarande det gamla förslaget: bland annat argumenterade SFF:s ordförande Stellan Arvidsson för att avgifter skulle lära allmänheten att betala ”för andlig spis”, och också vara rättvisare.

Den svenska biblioteksersättningen betraktades till slut – efter mycket diskussion – som en kulturpolitisk fråga snarare än en upphovsrättslig. Det är bakgrunden till att utländska författare inte får biblioteksersättning om de inte skriver på svenska: stödet är tänkt att stödja litteraturen i ett litet språkområde. Det har ifrågasatts av EU-kommissionen, men de avskrev ärendet 2007.



10 slutsatser av piraternas framgångar
27 augusti 2009, 22:15
Filed under: Uncategorized

I dagens Flamman har jag med en debattartikel om några slutsatser vi i Vänsterpartiet borde dra av piratrörelsens framgångar. Det finns säkert fler! Det vore kul att få lite respons på den.

10 slutsatser av piraternas framgångar

Piratpartiet fick sju procent av väljarna i EU-parlamentsvalet. Det senaste året har fildelning och teknikfrågor tagit en helt annan plats i den allmänna debatten än tidigare. Vad är det för förändring av den politiska kartan, och hur kan Vänsterpartiet svara på dem? Här är 10 förslag till slutsatser:

1. Det finns en bred, explosiv politisk kraft i flera ”tekniska” frågor som tidigare ansetts sakna allmänintresse. Avfärdandet av fildelningsfrågan som ett sidospår – en attityd som fortfarande finns kvar i vänstern – är ett fullständigt goddag yxskaft, som att avfärda Vietnamfrågan på 1960-talet. Den som inte kan se den sakpolitiska tyngden, kan se till realpolitiken. Någonstans kring en procent av väljarkåren, framförallt unga, funderar på att rösta V eller PP i riksdagsvalet.

2. För oss i vänstern är det en självklarhet att ägandet av bostäder och banker är grundläggande för vilket samhälle vi bygger. Samma sak borde sedan länge ha gällt ägandet av till exempel patent och mjukvara, som är nyckeldelar i framtidens produktionsmedel. Det här är ett tillfälle att ta steget till att aktivt synliggöra det vänsterperspektivet.

3. Piratrörelsen är full av folk som på sikt borde finnas i vänsterorganisationerna. Uppgiften är att vinna deras stöd, inte att försöka slå i dem att deras arbete inte gett resultat. Den slentrianmässiga ”vänsterkritik” som en del fallit in i, att ”avslöja” Piratpartiet som ett gäng nyliberaler, är fel i sak och förvärrar läget.

4. De vänstersympatisörer som röstade på PP i EUP-valet slängde inte bort sin röst. Frågan vi ska ställa oss är inte vad vi borde ha sagt sista dagen för att övertyga dem. Den verk­liga frågan är hur vi hamnade i situationen att en röst på Piratpartiet hade en klar strategisk betydelse, medan en röst på Vänsterpartiet inte hade det.

5. Situationen ställer högre krav på oss att vara mycket tydliga med vilken sida vi står på. Stora delar av väljarkåren vet inte vad vi tycker, vilket många märkte i EUP-valrörelsen.

6. Läget ställer också krav på vänsterns aktivister. Till valrörelsen måste alla kunna svara på frågorna, och själva resonera kring vänstern och tekniken.

7. Kongressbeslutet att icke-kommersiell kopiering ska legaliseras är en bra början, men debatten är inte statisk. Ska vi kunna vara en relevant röst i debatten behöver vi fortsätta utveckla oss. Det handlar om synen på patent, internationella avtal, remixrätt, vilka argument vi använder eller vilken strategi vi följer.

8. Inget av det här händer av sig självt. Ställningstaganden, utbildningsmaterial, kontaktbyggande, debattartiklar, förhandlingar – det fungerar inte utan organiserat politiskt arbete. Hittills har det mesta av det hamnat i ett organisatoriskt tomrum i Vänsterpartiet. Vi är några som sitter i en arbetsgrupp som har fått i uppdrag att ta fram förslag till kulturstöd, men det är allt som finns. Det har hängt på Vänsterpartiets riksdagsgrupp och våra Europaparlamentsledamöter att hålla ställningarna efter bästa förmåga, vilket de kunnat göra bland annat tack vare en rad initiativ från Erik Josefsson.

9. EUP-valet har öppnat ett möjligheternas fönster för ett år framåt. Det finns alla möjligheter att använda Piratpartiets framgångar för att komma fram till bra överenskommelser inom ramen för S-V-MP-samarbetet. Där avgörs hur stort stöd Vänsterpartiet bygger hos pirat/vänster-sympatisörerna: kan vi visa att vi gör faktisk skillnad?

10. Slutsatsen av det här är inte att Vänsterpartiet ska försöka ha fildelning som paradfråga i riksdagsvalet. Det som krävs är däremot att vi aktivt reparerar våra svagheter här, och börjar etablera välkända vänsterlinjer. Vi borde ha som målsättning att vänstern på sikt ska vara starkt kopplad till en positiv tekniksyn, kontrasterad mot högerns gamla lösningar. Det går att göra politik på i en rad av våra klassiska frågor.

Slutligen: Piratpartiets framgångar visar att folkrörelser måste söka sin politiska uppgift, snarare än att söka väljare. Övertygelsen att vi arbetar för ett politiskt program många borde gilla räcker inte. Vi behöver en konkret och strategiskt avgörande fajt att vinna – en vänsterns fildelningsfråga.

Punkt 3 om nyliberala pirater tål kanske att utvecklas. Att det sitter en f.d. MUF:are som partiledare för ett parti som i princip är överens med vänstern i samtliga sakfrågor skapar en viss förvirring i vänsterleden. Det är högst begripligt. Kanske kommer höger-vänster-bredden i Piratpartiet att spränga dem en dag – vad vet jag. Men så länge PP:s liberaler ägnar sig åt frågor där vi är överens i sak, är det en återvändsgränd att försöka angripa dem för åsikter de inte driver. Det leder ingen vart.

Ett bättre sätt att ta sig an Piratpartiet är att se det som en utmaning. Kan vänstern bygga upp en kritik som är skarpare än deras i frågorna? På sikt tror jag att det går. Att utveckla de analyserna och strategierna skulle vara förbannat nyttigt för vänstern – för att inte tala om hur roligt det skulle vara.

Det är genom att argumentera i sak vi bygger politisk styrka. För mig är den helt avgörande anledningen att vara med i och rösta på Vänsterpartiet att jag har vänsteruppfattningar i en hel rad frågor, från USA:s krig i Irak till vikten av starka fackföreningar. Friheten på nätet är en av de avgörande fajterna just nu, men det finns betydligt fler. Det vet också vänstersympatisörerna på piratkanten. Den dag Vänsterpartiet hittar en uppsättning bra roller att spela i de fajterna, lyckas bli ett verktyg för samhällsförändring, kommer vi ha deras stöd.

Micke



Juliagruppen fixar seminarium
18 augusti 2009, 22:25
Filed under: Uncategorized

Hade inte jobbet satt sig rakt och definitivt på tvären skulle jag ha ägnat morgondagen åt Juliagruppens seminarium. Framförallt skulle jag velat höra anförandet av Jeremie Zimmerman från La Quadrature du Net. Men men…jag får leta rester på nätet i efterhand istället!

Micke



Pirate Bay säljs!
30 juni 2009, 22:40
Filed under: Uncategorized

Det känns som första helt oväntade nyheten i fildelningsdebatten på evigheter 🙂 Pirate Bay säljs till bolaget GGF under oklara villkor. Spännande! Vi får väl se vad det handlar om allt eftersom, men av Brokeps twitter att döma kan komma mycket kul ur det. GGF:s komentarer låter mest märkliga, men själva grejen med att göra nåt helt nytt av Pirate Bay tror jag kan vara nyttig. Eller så blir det bara pannkaka av alltihop, det vet man aldrig. Men jag tror att TPB har en poäng i att fildelning inte ska bygga på stabila institutioner, åtminstpne inte på länge, utan på stänigt experimenterande.

Micke



Tingsrätten duckar för ePhones sakargument
25 juni 2009, 13:08
Filed under: Uncategorized

Uppdatering: André Rickardsson är inne på samma linje, att tillgången till FTP-servern borde vara avgörande. Han drar också upp APB:s vägran att förklara hur de kommit över bevisen – något som borde vara självklart för domstolen att reda ut när det handlar om så lättförfalskad bevisning:

Antipiratbyrån har vilselett domstolen genom att de har manipulerat bevisningen så att den inte inkluderar den publika IP-adressen varifrån bevissäkringar genomförts. Har filöverförningarna och bevisinsamlingen genomförts av antipiratbyrån eller av deras infiltratör?

Antipiratbyrån har vilselett domstolen genom att inte redogöra för hur de har hittat till FTP-servern. Är detta en publik server eller en privat server?

Antipiratbyrån har vilselett domstolen genom att inte redogöra för hur de har fått tillträde till FTP-servern. Hur har de fått tillgång till användarnamn och lösenord?

Notera dock att det där begreppet ”tillgängliggöra för allmänheten” verkar vara en hal tvål: när förbudsivrarna beskriver begreppet är ordet allmänheten i princip bara utsmycknad, och det verkar räcka att ha tillgängliggjort den för någon enstaka bekant. Jag vet inte om de har stöd för den tolkningen, men det skulle inte förvåna mig.

– – – –

Om förra posten gick på temat vilseledande om tekniken, är dagens tema tydligen vilseledande om juridiken. Kjell Bohlund, ordförande i Svenska förläggareföreningen, drar den här slutsatsen av att tingsrätten beslutat att de ska få ut abonnentuppgifterna för någon som drivit en FTP-server:

De som varit krititiska mot Ipred har nu kunnat se att lagen innehåller ett starkt integritetsskydd.

En annan möjlig slutsats är att inte ens om du har en operatör som är beredd att försvara dina rättigheter i domstol för dyra pengar, i det här fallet ePhone, så kommer det göra någon skillnad. Rättsväsendet kommer att se till regeringens syfte med lagen, inte till de sakskäl operatören lägger fram för din räkning. Särskilt anmärkningsvärt i det här fallet är att domstolen verkar ha duckat hela frågan om vilka som egentligen kunde använda FTP-servern.

En domstol som oreflekterat utgår från att allt som sker på nätet a priori är en del av ”den offentliga sfären” hyllas alltså som ett tecken på att vi har ”ett starkt integritetsskydd” av Svenska förläggareföreningen. Den farsen borde Författarförbundet hålla sig för goda för att låta sig dras in i.

Micke